..

På kvällen sitter jag och Majken i soffan. Vi sitter där och sitter, hon dikterar villkoren och jag tillgodoser. Det betalar sig på morgonen, och om natten som bara sovs bort, det betalar sig med lyckliga barn. Under tiden funderar jag på Doppler, på att bara leva som jag vill leva. För det är en sådan tid nu, tiden då jag undrar var jag är och vad jag gör. Vi är lyckliga, vi är ju det, GustavAlbertMajkenochJag, men ändå, funderar jag.

.

Majken ratar världens godaste puréer. Hon kniper med munnen och tackar bestämt nej, Abbe börjar på nytt dagis, våren syns knappt till och i smyg längtar jag efter att börja arbeta igen.

.

Skillinge var fint trots regn och feber. Abbe och Viggo har varandra, mer än tidigare. Vi har alla. Skillinge var fint. Som alltid.