1, 2, 3, 4

Nu är vi fyra. etttvåtrefyra, en hel stor familj.

Mustafa var en stalledräng

Livet är lyckligt. Jag bakar och pysslar och syr och väntar på den nya bebisen. Just närjag tror att det inte kan bli bättre så blir det det, när Abbe bara vill ha sin pappa och när han pussar och pussar och pussar på mig när jag hämtar honom på dagis, eller när Gustav ligger nära mig och viskar fina ord, då blir det ännu bättre.

Våra julgrejer framme, bland dem finns en fin träljusstake (bild kommer senare) med Staffan och hans fina hästar. "Staffan va en stalledräng.." sjunger jag för Abbe, men nej nej nej, Staffan var ingen stalledräng, det var nämligen Mustafa. Jag säger till Abbe, "Han heter Staffan.." Abbe svarar "Neeej, mamma, Mustafa" och skrattar. Visst finns det en viss likhet mellan namnen Staffan och Mustafa, och visst finns det en pojke på dagis (som Abbe tycker väldigt mycket om) som heter Mustafa, men fint är det iallafall att i Abbes värld finns det inga Staffan, bara Mustafas.